”Kompetens är att bry sig” – LOVe-tentamen väcker diskussion
Kompetens i läkemedelsbehandling på nätet, mer känd som LOVe-tentamen, väcker diskussion och till och med rädsla.

Provisor Susanna Saano, som utarbetar tentamensfrågorna, skulle önska att vårdarna såg de positiva sidorna av att kunna säkerställa kompetensen: när man kan lita på sin kompetens ter sig arbetet mer meningsfullt och belastningen minskar.
Hur sammanställer ni LOVe-tentamina?
Vi utarbetar kurser och tentamina inom läkemedelsbehandling i yrkesövergripande LOVe-team där det finns kompetens inom farmaci, vårdarbete och pedagogik. Vi samarbetar med läkare, matematiklärare och språkvårdare.
Frågorna utarbetas utifrån respektive kurs i läkemedelsbehandling. Tentamen säkerställer kompetensen i läkemedelsbehandlingens teori och läkemedelsberäkning, och vi planerar i team vad för slags frågor vi kan testa just inom ovannämnda kompetenserna.
Frågorna är indelade i kategorier varav vi väljer alltid ut en till varje tentamen. Ju viktigare ämne desto säkrare får det en egen kategori.
Till exempel vid tentamen i läkemedelsbehandling gällande långtidssjukdomar finns det alltid frågor om diabetes och insulinbehandling. I samband med läkemedelsberäkning finns alltid frågor om enhetsomvandling med.
Det finns sammanlagt 14 olika kurser, och i varje kurs finns cirka hundra olika tentamensfrågor.
Vad för slags saker tar ni i beaktande vid utarbetning av frågorna?
Behovet av kurser och säkerställande av kompetens är framsprunget ur arbetslivet samt av styrande lagstiftning och instruktioner som finns i handboken Säker läkemedelsbehandling.
Kraven ändras ständigt och man förutsätter att närvårdarna behärskar allt mer krävande kunskaper i läkemedelsbehandling. Detta syns i kursernas innehåll och tentamensfrågor.
Varje kurs förnyas med 3–5 års mellanrum. Dessutom gör vi mindre uppdateringar fyra gånger per år.
Vad för slags återkoppling LOVe-team får för sitt arbete?
I början fick vi ganska hårt motstånd. En del tyckte att säkerställande av kompetensen förminskar arbetstagarens yrkeskompetens. Å andra sidan har många tyckt att LOVe-kurserna är den bästa förnyelsen på årtionden.
Jag kommer ihåg när jag vid millennieskiftet höll läkemedelsutbildningar åt Kuopio stad och våndades över hur mycket tid det tog att rätta papperstentamen. Nu är tentamina smidigare och effektivare.
I viss mån får vi återkoppling om att tentamina innehåller kuggfrågor. Sådana frågor har vi inte. Men ibland finns det skäl att vid vissa frågor kontrollera till exempel ett orsakssamband och då kan frågan kännas svår.
Förra året anordnade vi en tävling där vi bad vårdarna om exempelberäkningar för IV-behandlingskursen. Vi fick drygt 300 läkemedelsberäkningar som vårdarna gjort i sitt arbete, och vi tillgodogör dem när vi förnyar kursen.
Vi tänker genomföra motsvarande kampanjer även vad gäller andra kurser där närvårdarna själva kan påverka tentamensfrågorna.
”Kompetensen påverkar arbetsförmågan, minskar belastningen och handlar framför allt om att bry sig om andra.”
Den stundande LOVe-tentamen stressar många. Hur skulle du uppmuntra vårdarna att förbereda sig?
Jag själv är en som lätt blir nervös. När jag en gång i tiden började hålla lektioner och hade smågrupper på universitetet upptäckte jag att både utlärning och inlärning går lättare när stämningen är avslappnad och man själv är väl förberedd.
Man skulle kunna minska nervositeten genom att skriva tentamen någon annanstans än hos sin chef. Många är rädda att tappa ansiktet om tentamen inte blir godkänd på första försöket.
Arbetsgivarna kunde kanske möjliggöra för vårdarna att på arbetstid sätta sig in i tentamensmaterialet, åtminstone då och då. Till exempel på sjukhusapoteket där jag arbetar gör farmaceuterna, som iordningsställer medicinerna för användning, varje vecka ett fingertest för att säkerställa att aseptiken fullföljs. Bruket anses vara bra eftersom det ger trygghet i arbetet.
Jag skulle vilja ändra tänkesättet i en riktning där tentamen ses som en möjlighet att testa den egna kompetensen. Kompetensen påverkar arbetsförmågan, minskar belastningen och handlar framför allt om att bry sig om andra.
Vi kan se i skadeanmälningar hur ofta det sker olyckstillbud inom hälsovården i samband med läkemedelsbehandling. Fel i läkemedelsbehandling kan vara ödesdigert för patienten och kan orsaka även för vårdaren en psykisk belastning som till och med kan leda till byte av yrkesbransch.
Hur många blir underkända i LOVe-tentamen?
Större delen av tentamina blir godkända. Man kan göra tentamen flera gånger. Om man inte blir godkänd på första försöket ska man se över sina förberedelserutiner och prova en gång till.
Varje person som deltar i tentamen har i sina studier gått genom dessa saker och behärskar dem säkert när man går genom materialet en gång till.
Susanna Saano
- Provisor, doktor i farmaci i Norra Savolax välfärdsområdets apotek
- LOVe-teamets innehållsproducent
- Skriver läroböcker inom läkemedelsbehandling för närvårdare och sjukskötare samt handleder avhandlingsstudier inom säker läkemedelsbehandling.
Text: Saija Kivimäki, översättning: Laura Koskela, bild: Akseli Muraja.
Artikeln har publicerats i SuPer-tidningen 5/2025.